Hundtandsliljor, Erythronium (Liliaceae)

 

Det finns drygt 20 arter hundtandsliljor i världen och de flesta av dessa härstammar från Nordamerika men det finns även någon art i Europa och i Japan. Många är skogsväxter men en del växer även på öppna bergsängar. Hundtandsliljorna har fått sitt svenska namn efter den underligt formade löken som är vit och ibland påminner om en hunds hörntand. Växterna har mycket vackra, hängande blommor som bärs upp på tunna, gracila stjälkar. Blomkalken är ofta färgad i någon nyans av gult, violett eller rosa och slår ut i maj – juni. Kalkbladen, som är sex till antalet, är bakåtböjda och ståndarna är kraftigt färgade. De stora blanka bladen, som sitter samlade i en rosett, är ofta vackert marmorerade eller fläckiga.

Hundtandsliljornas lökar tål inte att torka ut och mår bäst av att planteras så snart de köpts in och den bästa planteringstiden är slutet av augusti och hela september.  Lökarna planteras 10 cm djupt och växterna mår bra av att toppdressas med mullrik kompost eller torvjord varje höst. Krukodlade exemplar kan även planteras ut på våren. Jorden måste vara näringsrik och fuktighetshållande men väldränerad och innehålla mycket mull och planteringsplatsen ska vara skuggig. Det kan ta lite tid för hundtandsliljorna att etablera sig och för att bilda stora, vackra bestånd ska de helst få stå orörda under fem – sex år.

Den europeiska hundtandsliljan, E. dens-canis, och dess namnsorter hör till de härdigaste formerna men hybrider av gul hundtandslilja som ’Kondo’ och ’Pagoda’ är också tåliga trädgårdsväxter.

 

Höstlilja/montbretia, Crocosmia (Iridaceae)

 

Höstliljorna är ett litet släkte knölväxter med för närvarande åtta beskrivna arter som hör hemma i gräsområden i Central- och Sydafrika samt på Madagaskar. Många kan odlas på friland och klarar oftast vintrarna bra i södra Sverige om de placeras på en skyddad plats med väldränerad jord och vintertäcks. I mindre gynnsamma lägen och i områden med sträng och långvarig barfrost kan rotknölarna lyftas och förvaras svalt, mörkt och frostfritt under vintern. I norra Sverige där växtsäsongen är kort kan höstliljorna drivas inne på en ljus plats som inte är för varm och sedan planteras ut när risken för frost är över. Många av namnsorterna, särskilt de som är lite lägre, passar mycket bra i kruka.

Höstliljorna har svärdslika blad och trattformade blommor som sitter samlade i grupper på grenade stjälkar. Blommornas färg varierar hos de olika namnsorterna men är ofta i någon nyans av rött, gult, orange eller aprikos. I slutet av växtsäsongen bildas en ny rotknöl från blomstjälken och den nya rotknölen kommer därför att sitta ovanpå den gamla. Den gamla rotknölen förstörs inte när den nya bildas och äldre växtexemplar kan därför ha en lång kedja av rotknölar. Knölarna kan skiljas från varandra och kommer alla, utom den allra äldsta, att skjuta nya blad och blomstjälkar om de planteras. Höstliljans rotknölar planteras på våren på ett djup av 5-10 cm. Krukodlade exemplar kan även planters under försommaren. Jorden bör vara näringsrik, fuktighetshållande men väldränerad Höstliljorna blommar i juli - september och är mycket bra snittblommor.

Bågmonbretian, Crocosmia masoniorum, anses vara den härdigaste av arterna och namnsorter som ’Lucifer’ och ’Emberglow’ övervintrar utan några större problem i södra Sverige. Etablerade exemplar klarar alltid vintern bättre än unga, nyplanterade växter och det är alltid bra att toppdressa med mull eller vintertäcka med t.ex. granris för att minska risken för frostskador. Höstliljornas rotknölar klarar inte att bli frysta och måste därför planteras djupt och vintertäckas. Om man vill vara säker på att knölarna inte fryser bort under ovanligt besvärliga vintrar är det alltid bäst att lyfta och förvara dem frostfritt, svalt och något fuktigt eftersom höstliljorna tycker nästan lika illa om att torka ut helt som att frysa.

 

Lökpresentation: 1 - 2 - 3 - 4 - 5 - 6 - 7 - 8 - 9 - 10

© BlueSage

Om knappraden till vänster saknas - klicka här

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Trillium sessile

 

 

 Fritillaria meleagris

 

 

 Tulipa 'Geuze'

 

 

Crocus tommasinianus 'Barr's Purple'