Anemone x hybridaHelleborus viridisGeranium versicolorViola 'Zoe'Campanula x haylodgensis 'Warely White'Pulsatilla vulgarisLychnis calcedonia fl.pl.

LUKTVIOL, Viola odorata

(Familjen violväxter, Violaceae)

(Text & bild Marie Stille)

Den lilla näpna luktviolen med sin kraftiga väldoft, odlad och såld redan i antikens Grekland, har haft stor betydelse både som nytto- och prydnadsväxt men den har även haft stort symbolvärde. Innan européerna började importera rörsocker var luktviol och honung de två vanligaste sötningsmedlen som fanns att tillgå. I Grekland var växten så uppskattad för sin sötningsförmåga att den blev staden Athens symbol och i Frankrike fick blomman en särskild betydelse under Napoleontiden. Luktviolen var nämligen drottning Josephins älsklings blomma och hon odlade den i stora mängder i sin trädgård vid Malmaison och den kom därför efterhand att bli symbol för huset Bonaparte. Napolen lovade sina anhängare att han skulle fly och återvända till Frankrike från sin exil på ön Elba när luktviolerna började blomma igen. Efter drottning Josephins död planterade man luktvioler på hennes grav och Napolen lär ha plockat några av dessa och lagt i en medaljong innan han skickades i exil på ön St Helena. När den franska monarkin återupprättades efter Napoleontidens slut blev det förbjudet att bära violer som prydnad på sina kläder och Napoleons trogna officerare bar därför en liten luktviol i knapphållet på sin officersrock för att visa var deras sympatier låg. Luktviolen har också haft stort kommersiellt värde i Frankrike eftersom den har använts i parfymindustrin och som snittblomma till de små handbuketter för damer som såldes på torgen och av försäljare på städernas gator.

I början av 1900-talet fanns det en otrolig mängd luktviolsorter att välja bland och utbudet var särskilt stort i England och Frankrike men även i USA. Man strävade efter att få fram väldoftande sorter med långa stjälkar som gick lätt att plocka och binda till små handbuketter. Sorter med halvdubbla eller dubbla blommor var särskilt populära och nya namnsorter dök upp varje år i början av seklet. Tyvärr drabbades många violodlingar efter en tid av problem med ohyra och sjukdomar och i USA började man därför att korsa luktvioler med inhemska violer som fjärilsviol, Viola sororia, och ögonviol, Viola septentrionalis, för att få fram nya sjukdomsresistenta sorter. Arbetet lyckades och man fick fram friska, långstjälkade sorter, men tyvärr ärvde de även de vilda amerikanska violernas doftlöshet. Flera av de amerikanska sorterna blev populära hos odlare och användes till snittblommor. Intresset för luktvioler minskade efterhand som modet växlade och i mitten av 1900-talet hade de en gång så stora odlingarna i England och Frankrike i stort sett försvunnit helt. Trots detta levde många av de gamla, väldoftande sorterna kvar i trädgårar runt om i Europa och i USA och Australien vårdade man de äldre sorterna som man en gång tagit med sig från Europa mycket ömt. Flera äldre sorter som varit helt försvunna i Europa har kommit tillbaka hit från trädgårdar och plantsolor i dessa båda länder.

Intresset för väldoftande blommor har ökat igen och efter att ha samlat violer under ca 15 års tid kan vi nu erbjuda flera äldre, väldoftande luktvioler till försäljning. Alla är mycket odlingsvärda och flera är fortfarande ovanliga och svåra att få tag i.

© BlueSage
Om knappraden till vänster saknas - klicka här

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Viola odorata

 

Viola odorata 'Bornemouth Gem'

 

Viola odorata sulphurea